Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och elektroniska medier i allmänna handlingar. Offentligheten i Sverige är väldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmänna handlingar måste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen är och vad som anses vara allmänna handlingar. Jag har även belyst lagrum som är av vikt för att förstå sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen är en grundsten i det svenska samhället och den ger svenska medborgare rätt att ta del av information och få insyn i offentliga verksamheter.

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

För att motivera sina mellanchefer använder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det är inte alltid detta fungerar på ett önskvärt sätt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte är bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte går helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sådana handlingar. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vår undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är..

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.